NT: Försvaret bör få två procent

Medan vi i Sverige fokuserar på situationen i riksdagen står världen inte still. På nyheterna kommer det dagligen påminnelser om det ansträngda säkerhetsläget i Europa. Det finns små utsikter för att det kommer bli bättre i överskådlig framtid, utan det här är världen vi lever vi i.

Det får konsekvenser för vår försvarspolitik. Vår stora granne till öster, Ryssland, har ägnat den större delen av det gångna decenniet till att rusta upp sin krigsmakt. Resultatet av det har vi kunnat se på platser som Ukraina, Syrien och även i Östersjöområdet.

I Sverige har vi varit alldeles för långsamma att reagera på den här utvecklingen. Under slutet av 1990-talet skedde det ett doktrinskifte i försvarspolitiken där internationella insatser premierades över det nationella försvaret. Förband och förmågor avvecklades, oftast utan konsekvensanalyser. Pendeln började svinga tillbaka i och med med försvarsbeslutet för tre år sedan. Där betonades det att vi behöver fler krigsförband, och att den så kallade operativa förmågan, det vill säga kapaciteten hos försvaret ett utkämpa en väpnad konflikt, måste höjas.

Problemet är att medan ambitionen är riktig saknas det pengarna att verkställa den. De ökningar av försvarsanslaget de senaste åren har varit alltför små och har ätits upp av det så kallade försvarsprisindex (FPI) som inte kompenserar Försvarsmakten tillräckligt för kostnadsökningar. Nästa regering måste sätta försvaret högt på agendan. Utöver att ta tag i de omedelbara bristerna krävs det ett ambitiöst, långsiktigt upprustningsprogram. Det ska kosta mer än vad det smakar för en motståndare att ge sig på Sverige.

Trots att våra riksdagspolitiker ofta talar om att stärka försvaret matchar inte retoriken deras konkreta handlingar. Därmed borde Sverige ta efter grannländer som Polen och lagstifta om att minst två procent av BNP ska tilldelas försvarsbudgeten. Det vore att matcha ambitionsnivån som finns i närområdet och den målsättning som Nato-alliansen har för sina medlemsstater. Det skulle binda politiken till ett åtagande för försvaret och bidra till att upprätthålla en robust försvarsförmåga i en osäker tid.

Pengarna behövs verkligen. Medan det är enkelt att stirra sig blind på mer avancerade förmågor som stridsflyg eller ubåtar krävs det att man tar ett helhetsperspektiv på behoven i militären. Att ha tillräckligt med ammunition, kängor och transportmedel är lika viktigt. För att en pansarbataljon ska vara så effektiv som möjligt behöver den samband med andra förband, en fungerande sjukvårdskedja att förlita sig på, och välutbildade mekaniker för att reparera fordon som strular. Allt hänger ihop.

En tvåprocentslagstiftning är vad försvaret av Sverige behöver. Det är dyrt att bygga upp och upprätthålla ett nationellt försvar, men det priset är värt att betala för att skydda vårt land och de friheter vi håller kära.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *