SvD Ledare: George Bush den äldre (1924-2018)

En av de mest avslöjande anekdoterna om vem George Herbert Walker Bush var som människa är från när han tog värvning i den amerikanska flottan.

Det var kort efter Pearl Harbor-attacken, han var sjutton år och skulle precis lämna gymnasiet. Bush bestämde sig för att han vilje göra skillnad genom att anmäla sig frivilligt till militären. Helst som pilot i marinen.

På ett besök till skolan uppmanade krigsministern Henry Stimson de blivande studenterna att först läsa på college för att sedan söka sig till försvaret. Det påverkade inte Bush. Inte ens hans far lyckades övertyga honom om att vänta.

Knappt arton år gammal åkte den unge Bush iväg för att slåss i ett krig. Efter han var klar med sin utbildning och placerats på ett hangarfartyg i Stilla havet utmärkte han sig som en skicklig och kompetent pilot. Han kom att tilldelas Distinguished Flying Cross, den näst högsta medaljen för mod i den amerikanska försvarsmakten.

Viljan att ge upp sina egna bekvämligheter för att tjäna ett större syfte – det var Bush. Hans beslut att gå med i flottan var början på en enastående karriär. Hans meritlista inkluderar affärsman, kongressledamot, FN-ambassadör, CIA-chef, sändebud till Kina, vicepresident och slutligen president.

Om Ronald Reagan vann kalla kriget, vann Bush freden.

Det fanns inga garantier för att konfrontationen mellan väst och öst, kapitalism och kommunism, skulle sluta utan en sammanstöt mellan stormakterna. Men i mångt och mycket tack vare Bush lugn och vision kom Sovjetunionens tillbakadragande från centrala och östra Europa samt dess slutliga undergång att ske i mestadels fredliga former.

Det kan kännas som en självklarhet nu, men jag tror inte någon på 1960- eller 1970-talen hade reagerat likadant om man berättade för dem hur allt skulle sluta.

Den säkerhetspolitiska arkitektur som konstruerades efteråt var unik i europeisk historia i dess bredd och vision. Initiativ som Parisstadgan och CFE-avtalet utgjorde en solid grund för att värna säkerheten och stabiliteten i Europa.

Som vi nu vet är den här arkitekturen under hård press från Vladimir Putin, men i min mening är den utvecklingen inte något man kan skuldbelägga Bush för. Kalla krigets fredliga slut och skapandet av vad vi ofta kallar för den europeiska säkerhetsordningen var en enorm bedrift.

Utöver hans agerande i Europa kan man också exempelvis nämna sättet som han organiserade en internationell koalition – vilken även inkluderade Sovjetunionen – för att sätta stopp för Saddam Husseins expansionspolitik i Mellanöstern.

Utrikespolitiken kom att dominera Bush presidentskap. Medan han skötte det oerhört väl skulle det även visa sig vara öppningen den unge guvernören Bill Clinton behövde för att hindra honom från att vinna en andra mandatperiod. ”It’s about the economy, stupid!”

Medan ingen gärning är perfekt och det nu i efterhand går att se hur en hel del hade kunnat hanteras annorlunda måste man ändå medge att Bush och hans team var oerhört skickliga med att navigera i det nya världspolitiska landskapet som uppstod i skiftet mellan 1980- och 1990-talen.

George Herbert Walker Bush levde ett långt och händelserikt liv. Det var inte utan tragedier, men hans attityd var att livet är en gåva och man måste göra det mesta utav den tiden som tilldelas en på jorden. Den kanske viktigaste lärdomen från hans karriär är hur mycket glädje och mening ett liv tillägnat ett större syfte än sig själv kan ge.

Han var en stor man.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *